Artikelserie – Del 3 av 3 – Medarbetarporträtt: Hans Arvidsson med över 60 års erfarenhet i hissbranschen

Detta är tredje delen av artikelserien om Hans Arvidsson, med fantastiska 60+ år i hissbranschen. Läs gärna också del 1 och del 2 om du ännu inte hunnit göra det.

Vårt samtal med Hans Arvidsson fortsätter, och går in mer på hissars och branschens utveckling under de senaste 60 åren:

Hur har hissbranschen utvecklats teknologiskt under de senaste decennierna?
”Det är en stor och viktig fråga. Något som jag tycker är relevant att belysa är utvecklingen över tid inom hissbranschen. Om vi börjar från början, så har den tekniska utvecklingen förändrat branschen avsevärt. I början handlade det främst om hissar för bostadshus och liknande byggnader. Då fanns det manuella skjutdörrar och maskiner som placerades på fundament. Dessa fundament var ofta gjorda av betong och tjänade som bas för att montera maskineriet för hissarna.”

“Med tiden har installationerna blivit betydligt enklare och snabbare. Tidigare krävdes mer hantverksskicklighet, men nu levereras många komponenter färdigmonterade, vilket underlättar arbetet. Teknologin har också utvecklats enormt. Exempelvis fanns det förr inga färdiga kablage, utan man var tvungen att dra lösa ledningar och ansluta dem manuellt. På 60-talet skedde en stor förändring med införandet av automatiska dörrar, vilket ersatte de tidigare manuella slagdörrarna. Samtidigt skedde en utveckling inom styrsystemen, där reläer och kontaktorer började kompletteras med elektronik, särskilt från mitten av 70-talet.”

Hur upplever du att detta har påverkat yrket?
“En annan viktig milstolpe var introduktionen av maskinrumslösa hissar i början av 90-talet, där Kone var pionjär med sitt Monospace-system. Den här innovationen gjorde att de stora hissleverantörerna började överge de hydrauliska hissarna, delvis av miljöskäl men också för att de maskinrumslösa hissarna erbjöd större flexibilitet och kostnadseffektivitet vid modernisering av hissar i befintliga byggnader. Idag är maskinrumslösa hissar standard i branschen, och de flesta hissinstallationer följer denna princip, särskilt i nybyggnationer och moderniseringar.”

”Maskinrum för hissar har traditionellt sett legat högst upp i byggnaden, men detta gällde främst för linbaserade (elektriska) hissar, där maskineriet och styrsystemet behövde placeras där. För hydrauliska hissar var maskinrummen oftast belägna i källaren eller vid sidan av hisschaktet, eftersom dessa hissar inte krävde en hög placering. I vissa äldre byggnader användes dessa maskinrum även för att lagra reservdelar, vilket underlättade underhållsarbetet.

“Dessa utrymmen var en optimal plats för oss inom yrket att arbeta på, men också att kunna få lite eget utrymme i en arbetsplats som annars är i någons trapphus med allt vad det innebär. Vi brukade ofta äta lunch i maskinrummen, det var kanon. I Stockholm användes dessa utrymmen för att snabbt få tillgång till reservdelar, och på så vis kunde man spara mycket tid genom att slippa åka fram och tillbaka till kontoren.”

“Utvecklingen inom den hydrauliska tekniken har dock fortsatt, med servoventiler som nu anses vara av högsta kvalitet, ibland kallade ’Rolls-Royce’ inom hydraulik. Detta segment av branschen har sett betydande framsteg, särskilt sedan Schindler och andra företag började fokusera på hydraulisk utveckling. Trots ökad konkurrens och prispress från länder som Turkiet och Grekland, har hydrauliska system fortfarande en stark ställning inom vissa tillämpningar.”

Hur ser du att digitaliseringen tagit plats inom hissbranschen?
“På större hotell och andra kommersiella byggnader ser vi en ökad användning av avancerade styrsystem för hissar. Dessa system kan till exempel programmera hissens rörelser beroende på trafikmönster och applicera så kallad destinationskontroll, vilket innebär att passagerarna anvisas en specifik hiss som tar dem till rätt våning snabbare. Denna teknik är en del av den bredare digitaliseringen och automatiseringen som sker inom branschen. När det gäller tekniska innovationer har koreanska företag ofta varit i framkant inom hissindustrin. De har introducerat avancerade lösningar som linjära hydrauliksystem och maskinrumslösa hissar.”

“Vi ser också andra spännande koncept som utvecklas, till exempel hissar som fungerar utan linor, drivna av magnetiska krafter, liknande teknologin i moderna tåg. Även om dessa lösningar är dyra, visar de på vilka möjligheter som finns för framtidens hissar, särskilt i mycket höga byggnader där snabb och effektiv vertikal transport blir avgörande för att byggnaden ska kunna svälja mycket folk under rusningstrafik. Desto högre vi bygger, desto mer fokus läggs på hissarna – och det kan ju inte sluta med att hisschakten tar upp större och större del av byggnaden bara för att så många som besöker byggnaden ska till olika våningar.”

Hur upplever du att fokuset på hållbarhet och miljö spelar in i utvecklingen?
“En annan viktig aspekt inom hissindustrin är modernisering av äldre hissar. Många fastighetsägare väljer att modernisera sina befintliga hissar istället för att installera nya, vilket kan vara ett kostnadseffektivt alternativ. Vid modernisering kan hissens hastighet och säkerhet förbättras, även om vissa äldre hissar har begränsningar när det gäller hur mycket deras prestanda kan förbättras. Att behålla vissa äldre delar kan vara viktigt för att bevara hissens ursprungliga karaktär, men ofta innebär en modernisering att kunden får en hiss som känns och fungerar som ny, trots att vissa grundläggande komponenter är kvar från den ursprungliga installationen.”

“Miljöpåverkan från hissar är en fråga som diskuteras allt mer. Även om hissar historiskt sett inte har ansetts som stora miljöbovar, har modern teknik gjort dem mer energieffektiva. Dagens hissar använder mindre energi, vilket är viktigt i ett samhälle som strävar efter att minska sin energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Hissar kan nu mer och mer drivas med förnybar energi och smarta styrsystem, vilket minskar deras miljöpåverkan ytterligare.”

Hur länge blir du kvar i branschen?
“Så länge jag bara kan. Jag älskar den här branschen och alla som jobbar i den. Det har varit fantastiska år, både vad gäller i att få utföra roliga uppgifter, jobba med fina kollegor och ta del av den utvecklingen som skett under de senaste 60 åren. Jag har följt i pappas fotspår och varit trogen mitt stora intresse, och det är jag stolt över – jag hoppas att jag ska få fortsätta göra det ytterligare några år, för det är så kul och givande!”

Har du förmedlat intresset vidare tror du?
“Jag brukar få höra från vänner och kollegor att de inspireras av min tid i branschen, och att jag lockat många unga att stanna kvar inom yrket. Sen är ju cirkeln så att säga sluten, i och med att min son jobbar inom besiktning av hissar på ett besiktningsbolag – så vi är väldigt nära varandra i yrket. Det var han som skjutsade mig till dagens samtal, då han skulle besiktiga en hiss här i närheten. Så när han är klar plockar han nog upp mig, så ska vi åka och äta lunch.”

Det har varit en stor ära att få samtala med och inspireras av Hans Andersson, som med sällsynt erfarenhet i en bransch som utvecklats mycket och i mångt möjliggjort modern urbanisering och högteknologiska städer. En eldsjäl utan dess like, med en passion och nyfikenhet som färgat hela hans karriär. Vi tackar Hans Andersson för en fantastisk intervju, och hoppas att dessa artiklar ska inspirera ännu fler att följa hans fotspår in i ett kreativt yrke i en mycket givande bransch.