Att äga och förvalta en hiss

Många ser nog hissar som konstanter – när dem fungerar så är hissarna anonyma, och vid krångel så skapar dem huvudbry. Vi vet att en trasig hiss kan skapa stora bekymmer och syftet med denna guide är att göra det enklare för fastighetsförvaltare och fastighetsägare att vidta åtgärder och arbeta proaktivt så att hissen är säker att använda och fungerar som den ska. Att äga en hiss ska vara smidigt.

Hissens uppbyggnad

För att en hiss ska fungera så är det flera viktiga komponenter som ska samverka för att lyfta och sänka kabinen mellan olika våningar i en byggnad. Här är de viktigaste beståndsdelarna:

1. Apparatskåp

Detta är hissens hjärna vilken består av de elektriska och mekaniska komponenter som är nödvändiga för att styra och övervaka hissen. Denna del kan innehålla motor, kontrollpanel, kraftenhet och hastighetsregulator.

2. Korgen

Korgen är den del av hissen där passagerare står eller sitter. Denna del rör sig upp och ner i hisschaktet och är utformad för att vara hållbar samt säker. Korgen är vanligen tillverkad av material som stål, aluminium eller glasfiber.

3. Dörrar

Hissens dörrar är viktiga för smidig användning, men även med tanke på säkerheten. Dörrarna måste fungera sömlöst för att trygga säkerheten och om man upptäcker anomalier så är det viktigt att snarast vända sig mot support.

4. Hissmotor

En motor driver vanligen korgen upp och ned längs hisschaktet. Motorn är oftast förpassad till maskinrummet på toppen av byggnaden eller bredvid hisschaktet. Motorn fungerar genom att en stor trumma roterar vilken hisskabeln lindas runt – och lyfter eller sänker hissen.

5. Kabelföring

Det är viktigt att ha en bra struktur när det kommer till kabelföringen i hissen. Det främsta målet med kabelföringen är att undvika olyckor och skador. Kablarna bör skyddas för att undvika yttre slitage eller risken för friktion utifrån.

6.Kontravikt

Kontraviktsystemet är en väldigt viktig del av hissen och hjälper dig att minska energikostnader – allt för att öka effektiviteten. Detta är en viktig del av kostnadseffektiv och miljömedveten drift.

7. Styrsystem

Styrsystemet är den anordning som används för att kontrollera hissens funktion och se till att passagerarna anländer till rätt våning. Inte sällan så består systemet av en dator som övervakar hisskorgens funktion och position.

Typer av hissar

Det föreligger en rad olika sorters hissar där man vanligen delar in dem efter deras funktion och syfte. Man delar in hissar i två huvudsakliga grupper: persontillåtna hissar och personförbjudna hissar. Exempel på persontillåtna hissar är: personhiss, varupersonhiss, plattformshiss,trapphiss, räddningshiss, bilhiss och truckhiss. Hissar som människor ej får vistas inuti är småvaruhissar och varuhissar.

Boverkets föreskrifter

Som fastighetsförvaltare eller fastighetsägare är det viktigt att ha god koll på de föreskrifter som föreligger angående installation, underhåll och drift av hissar och andra lyftanordningar. Det föreligger inte bara krav på installationer utan det är också viktigt att möta de krav som finns på befintliga hissanordningar, retroaktiva förbättringskrav och att hissarna inte riskerar att bli obrukbara. Här följer några av de krav som finns enligt Boverket:

• Det finns regleringar som ska följas för att trygga att hissen uppnår särskilda säkerhetsstandarder.
• Det är krav på att fastighetsägaren samarbetar med en säkerhetsorganisation som ansvarar för att drift och underhåll är säkert samt genomför riskbedömningar och utbildar användare i säkerhetsfrågor.
• Regelbunden besiktning är en viktig punkt och detta ska utföras av en auktoriserad besiktningsman.

Nya hissar

Europeiska hissdirektivet 2014/33/EU anger miniminivå på säkerhet, tillgänglighet och åtkomlighet för underhållsarbeten. Direktivet trädde i kraft 2016 och ersatte det tidigare från 1995. Det ställer även krav på att de som utför arbetet kring hiss eller lyftanordning är kvalificerade tekniker. Direktivet syftar i första hand till att öka säkerheten för hissanvändare och ska sedan 2016 ha införlivas som nationell lagstiftning i samtliga EU-länder.

Retroaktiva säkerhetskrav på befintliga hissar

I BFS 2011:12 så finns det framförallt två retroaktiva krav som syftar på befintliga hissar:

1. Hissar i fastigheter som huvudsakligen innehåller arbetslokaler måste från 31/12-2012 ha skydd i korgöppningen.

2. Det föreligger krav på skylt som varnar för faran vid transport av gods om det inte finns en korgdörr. Detta krav gäller för alla hissar.

Säkerhetskrav vid ändring av befintlig hiss [H2]

Om det sker förändring eller om delar byts ut av en befintlig hiss så säger Boverkets föreskrifter att de nya delarna ska uppfylla kraven för nya hissar. Reglerna berättar vilka åtgärder som behöver vidtas om större ändringar sker på hissen och med större ändringar så menas om utbyte görs av en väsentlig del av hissen t.ex. styrsystem, apparatställ eller maskineri. Vid ändringar av befintlig hiss så är det mycket viktigt att dessa utförs av behörig organisation. Ändringarna måste godkännas av en certifierad besiktningsman eller myndighet innan hissen kan tas i bruk igen.

Vad säger regelverket om skötsel och underhåll? [H2]

Att skötsel och underhåll utförs av rätt kompetens är mycket viktigt och alltså ett krav enligt Boverkets föreskrifter. En central del av underhållsarbetet är dokumentationen, där det är viktigt att företaget som sköter underhåll och besiktning har goda rutiner för dokumentation. Underhållsarbetet ska journalföras.

Det yttersta ansvaret ligger dock på fastighetsägaren, och arbetet ska ske proaktivt – att vänta till problem uppstår innan man underhåller är inte ett bra sätt att tillgodose hissens funktion och välmående. Ägaransvaret kan aldrig övertas av skötselföretaget, men däremot kan man komma överens om att företaget i fråga tillgodoser tillsyn, skötsel och underhåll.

Besiktning

Att besikta hissen är såklart en viktig del av skötseln eftersom det ger signaler om hissens välmående. Det föreligger lag på att hissar ska besiktigas och detta ska utföras av certifierad besiktningsman som är godkänd av svenska myndigheter.

Initialt så ska det äga rum en besiktning innan hissen tas i bruk, återkommande besiktning ska ske en gång per år under hissens livstid och denna process delas upp i två delar: konstruktionskontroll och installationskontroll. Konstruktionskontroll utförs vanligen av en oberoende tredje part och syftar till att granska ritningar såväl som att granska så de tekniska specifikationerna uppfyller standarder. Installationskontrollen äger rum efter att hissen monterats och innan den tas i bruk för att granska att installationen har utförts enligt föreskrifter.

Fastighetsägarnas ansvar

Ytterst ansvarig är fastighetsägaren som ska se till att hissen används, underhålls och besiktigas under rätta förhållanden. Vid krångel eller om hissen inte fungerar som den ska så är det fastighetsägarens ansvar att se till så att den tas ur bruk och rätt kompetens tillkallas. Fastighetsägaren är även ansvarig för att rapportera olyckor till tillsynsmyndigheten.

Dokumentation

Journal och underhållsinstruktion ska alltid finnas tillgänglig vid hissen. Man bör dokumentera: underhållsaktiviteter, felrapporter, inspektioner, testresultat och servicehistorik. Genom att göra en noggrann dokumentation så säkerställer man att hissen är i gott skick och att den fungerar säkert samt effektivt.

Hissens livscykel och moderniseringsbehov

Det är A och O att planera utefter hissens livscykel och dess moderniseringsbehov. Om inte moderniseringen inträffar i tid så föreligger risk att hissen kommer att börja krångla, slitas ut och gå sönder. Att inte planera för modernisering kan i värsta fall vara förödande – det är viktigt att verka proaktivt.

Skötsel och underhåll

Typiska funktioner som ingår i underhållningen är städning, smörjning och justering. Det är helt centralt att underhållningen sker löpande så att man inte väntar tills problem uppstår innan man underhåller.

Årlig besiktning

Det är alltid fastighetsägaren som är ytterst ansvarig för hissen, och ska se till så att en årlig besiktning av hissen genomförs av ett oberoende ackrediterat besiktningsorgan. Inom ramen för besiktningen så ska man granska så att säkerhetsanordningar finns på plat samt säkerställa att hissen får tillfredsställande skötsel.

Reparationer

Reparation äger rum när något går sönder t.ex. linbyten, reparation av dörrar som skadats m.m. En reparation kan innebära allt från mindre justeringar till mer omfattande förändringar såsom uppgradering av hissystemet.

Modernisering

Efter ungefär 20-25 år så börjar det bli dags för att modernisera hissannordningen. Det föreligger olika rekommendationer beroende på vilken typ av hiss som det rör sig om – men om det är en hiss med hög påfrestning så bör moderniseringen äga rum ännu tidigare. Vid modernisering så bör man tillgodose att både elektriska och mekaniska delar fungerar som dem ska.

I snitt tar det mellan två till fem veckor att modernisera en hiss och det är viktigt att följa Boverkets föreskrifter i BFS 2011:12 för att trygga att kraven uppfylls. Det finns även situationer då det kan vara lämpligt att byta ut hela hissen, även om modernisering ofta är att föredra – inte minst ur miljösynvinkel.

Vilka risker finns med äldre hissar?

Dagens hissar har höga säkerhetskrav och tyvärr uppfyller inte alla äldre hissar samma säkerhetsstandarder. De saknar ofta nödvändig säkerhetsutrustning. Några av de funktioner som saknas är följande: skydd i korgöppning saknas vilket innebär en ökad klämrisk, ofta kan strömförande delar ligga fria och saxgrindar medför risker för t.ex. barn då de kan sticka ut fötter och händer mellan dessa.

Hur förebygger man driftstopp?

Genom att regelbundet bedriva förebyggande arbete och ha fyra servicebesök per år så kan man trygga hissens funktion. Om hissen används extremt mycket så kan fler servicetillfällen vara aktuellt. Grus i tröskelspåren kan orsaka driftstopp och kan motverkas genom regelbunden dammsugning. Om en hiss riskerar att bli påkörd av truck eller liknande så kan man låta sätta upp balkar framför hissen som påkörningsskydd.

Åtgärder vid renovering av fastigheten som påverkar hissen

Om nytt golv beläggs så kan det påverka hissens schaktdörrar och stannplansinställningar behöver göras. Det är viktigt att det finns ordentlig belysning i och utanför hissen. Vid ombyggnation är det viktigt att se till så maskineri, brytskivor och hisschaktets topp nås av personal vid service eller besiktning.

Går det att efterinstallera hiss i ett befintligt trapphus?

Det korta svaret är: ja. När man väljer att förse befintliga hus med hiss så underlättar man för de människor som vistas i byggnaden, men det finns några saker som man bör tänka på för att allt ska bli helt rätt. Det är viktigt att Boverkets föreskrifter följs när man väljer att implementera en hisslösning i ett befintligt trapphus. Det finns kostnadseffektiva hisslösningar som är skräddarsydda för att kunna installeras i befintliga trapphus. Dessa lösningar är anpassade så att det tar upp minsta möjliga plats men besitter hög funktionalitet och säkerhet.

I vilken typ av byggnader fungerar det att efterinstallera hiss?

I nästan alla byggnader är det möjligt att installera en hiss i efterhand. Det finns dessvärre undantag när trapphusen är för trånga och placerade på ett sätt så att hiss inte kan installeras, däremot så kan det kanske vara möjligt att placera hissen utanpå byggnaden. Det är viktigt att veta att det föreligger olika regler mellan kommuner. Tolkningarna av byggreglerna skiljer sig dock åt mellan kommunerna.

Vill du veta mer?

I över 40 år så har vi på Motum levererat hissar av högsta kvalité. Vi erbjuder alla hisslösningar som tänkas efterfrågas och vi bistår er såklart vid frågor – tveka inte på att höra av er om ni vill veta mer!